Vem komposterar plastpåsar à 2:50?
09-08-14 00:30
Debatten blossar nu upp igen om reklampåsarna à 1,50 kronor eller 2,50 kronor (den komposterbara). Fler och fler länder stiftar lagar och förbjuder i klimatets namn dessa plastpåsar, som konsumenterna villigt köper dyrt och drar hem, för att sedan ha köksavfall i, skriver Bengt Ingerstam, ordförande i Sveriges Konsumenter i Samverkan.
Det finns flera feltänk i denna fråga. För det första är det väl ingen som komposterar med ”miljövänliga” plastpåsar. Istället används de till hushållssoporna och eldas upp. Det är som att elda olja. Dessutom har vi vants av med att tänka.
För i dag kan man köpa avfallspåsar för 16 öre stycket istället för de med reklam på för 1,50 kronor. Det är tio gånger upp.
Men vanans makt styr oss, eller rättare, handeln har styrt oss. Först vande man oss att få dem gratis, de där med reklam på. Sedan när sop-pås-vanan var inkörd, började man ta betalt och det funkade. I dag gör många av med plastpåsar för omkring 1000 kronor per år. Min röda nylonkasse som har 15 år på nacken har alltså redan besparat mig 15 000 kronor.
Nu kommer kravet från allt fler att det ska lagstiftas även i Sverige. Men låt politikerna sköta viktigare saker och låt inte pseudodebatterna styra dem.
Vi konsumenter kan sluta köpa dyrt och lära oss att ha riktiga varaktiga kassar med till butik, gärna med en liten kylbag för ömtåliga varor. Handeln kan ta fram bättre alternativ, som är uthålliga.
Varför inte på hjul? Som rymmer ett par nät- eller begagnade plast- eller papperspåsar samt kylbagen. Lika väl som man tar plånboken med när man handlar tar man med sig handlarvagnen eller kassen.
Lika bra att handeln börjar inse att tiden med de lukrativa plastkassarna snart är över och att det är lika bra att rusta för ”uthålligare tider” och erbjuda konsumenterna bättre och hållbara alternativ. Därmed kan butikerna ta sitt miljö- eller klimatansvar.
Debatten kommer i vart fall att fokusera på detta och det kan vara svårt att ändra på. För konsumenterna är det en fråga om att vänja sig vid att ”konsumindre”, det vill säga undvika det man inte behöver.
Det är bra för ekonomin och klimatet.